SUOMEKSI
Principer för sjukhussjälavården
1. SJUKHUSSJÄLAVÅRDENS STÄLLNING
Sjukhussjälavården som upprätthålls av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är förankrad i kyrkans grundläggande uppgift samt i gemensamma beslut och rekommendationer mellan kyrkan och hälsovården*. Avlönad av församlingarna arbetar sjukhussjälavårdaren inom hälsovården.
2. SJUKHUSSJÄLAVÅRDARENS UPPGIFTER
Sjukhussjälavårdaren är anställd hos evangelisk-lutherska kyrkan, är präst eller lektor med uppgift att tjäna patienter, deras anhöriga och personalen inom hälsovården. Sjukhussjälavårdaren är sakkunnig i frågor som väcks av sjukdomar gällande människovärde och livsåskådning. Sjukhussjäla-vårdarens arbete inom vården är övergripande. Sjukhussjälavårdaren finns till för hela vårdenheten och är kontaktperson mellan församlingen och hälsovården. En del av sjukhussjälavårdarens uppgifter hänför sig till öppenvården samt till den handledning och utbildning som ges till anställda i församlingarna och inom sjukvården. Vidare deltar sjukhussjälavårdaren i diskussionen om etiska frågor inom vården.
3. YRKESKUNSKAP
Förutsättningen för att verka som sjukhussjälavårdare är konstaterad lämplighet för uppgiften samt av kyrkan godkänd specialiseringsutbildning. Med stöd av fortgående utbildning och handledning utvecklar sjukhussjälavårdaren sin förmåga att förstå människors sjukdomar och kriser samt ökar sin självkännedom och sin förmåga till växelverkan.
4. TYSTNADSPLIKT
Detaljerade bestämmelser om tystnadsplikt ingår i lagstiftningen som gäller kyrkan och hälsovården. Sjukhussjälavårdaren följer dessa.
5. FÖRHÅLLANDET TILL PATIENTEN
Kärnan i sjukhussjälavården är ett konfidentiellt själavårdsförhållande mellan arbetstagarna och patienterna i vilket patienterna kan bearbeta alla frågor som gäller deras liv och sjukdom samt i vilket de kan få själavårdande stöd och tröst. Kontakten mellan själavårdaren och patienten uppstår vanligen på patientens eller de anhörigas initiativ. Även samtal med läkare eller sjukvårdare kan utgöra bakgrunden till kontakten. Med högaktning för patientens självbestämmanderätt försäkrar sig själavårdaren om att det är fråga om patientens egen önskan och kommer med denna överens om samarbetets mål och principer.
Själavårdaren respekterar patientens människovärde, övertygelse och integritet oberoende av dennas bakgrund och livsåskådning. Vid behov tar själavårdaren kontakt med andra kyrkor eller religiösa grupper och ordnar sådan själavårdande hjälp som patienten önskar.
6. VÅRDENHETEN
Inom hälsovården är vården av människan ett samarbete mellan många yrkesgrupper. Sjukhussjälavårdaren kan med patientens samtycke verka som sakkunnig inom sitt eget område i ärenden som gäller patienten. I sitt arbete ansvarar själavårdaren inför vårdenhetens och församlingens ledning.
| * | Sjukhusförbundets cirkulär 8/1965 |
| | Rekommendationen om själavård vid sjukhusen, hälsocentralerna och socialväsendet.
Kyrkostyrelsen: Anvisningar och meddelanden 13/1983
Medicinalstyrelsen Dnr 2013/101/83 |
| | Den utvecklade öppenvårdens utmaning för församlingens själavårdsuppgift.
Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland biskopsmöte, skrivelse nr 6, 12.9.1989 |
Godkänd i Kyrkostyrelsens plenum 16.9.2003
|
