Bertil Blom

Man kommer kanske inte i första hand att tänka på att en av Bibelns böcker faktiskt är en sångbok, nämligen Psaltaren. En stor del av de 150 psalmerna är skrivna av kung David, som också var musiker. Hur musiken lät är svårt att veta men i över-skrifterna finns en del antydningar om musik och liturgisk användning. Ända fram till vår tid har olika tonsättare komponerat musik till Psaltarens sånger och psalmer.

På många ställen i Bibeln talas det om musik och musicerande, speciellt vid olika fester och tempelhögtider. Musiken var ofta ett uttryck för glädje och lovsång:

• Psaltaren 150:5 "Prisa honom med klingande cymbaler, prisa honom med jublande cymbaler".
• Andra Samuelsboken 6:5 "David och israeliterna dansade framför Herren med liv och lust och sjöng till lyror, harpor och tamburiner, till bjällror och cymbaler"
• Första Krönikeboken 25:6-7 "Alla dessa leddes av sin far när de vid gudstjänsten i Herrens hus sjöng till cymbaler, harpor och lyror efter kungens anvisningar. Tillsammans med sina fränder, alla fullärda i konsten att sjunga till Herrens ära, var de 288"
• Andra Krönikeboken 5:12 "och alla de levitiska sångarna, Asaf, Heman, Jedutun och deras söner och bröder, var klädda i fint linne och stod öster om altaret med cym-baler, harpor och lyror, och tillsammans med dem 120 präster som blåste trumpet"

I Vishetens bok talas det om konsten att lyssna:

Syraks Vishet 32:3-6 "Tala, du som är gammal, ty det tillkommer dig, tala klokt och förståndigt, men stör inte musiken. Prata inte medan man lyssnar till annat, och lägg inte fram din visdom i otid. En sigillsten av rubin i en ring av guld - så är orkesterns spel vid festen. En sigillsten av smaragd i en infattning av guld - så är sång och spel till ett gott vin"

I Bibeln finns också exempel på hur musik kan används destruktivt och fel:

Amos 6:5-7 "Ni skrålar till harpa och diktar allsköns sånger som David, ni dricker ert vin ur offerskålar och smörjer er med finaste olja, men Josefs undergång bekymrar er inte. Därför skall ni gå främst i fångtransporten, då blir det slut på svirarnas skrål"

I Nya Testamentet kan musiken få en annan innebörd:

Uppenbarelseboken 14:2 "Och jag hörde en röst från himlen som rösten av stora vatten och rösten av stark åska, och rösten jag hörde var som när harpspelare spelar på sina harpor"

Bibeltexter i musik

Bibelns händelser och Bibelns språk dyker överraskande ofta upp i musikaliska sammanhang. Främst kanske i den klassiska musiken, dels för att den har en så lång historia jämfört med dagens populärmusik, dels för att det var kyrkan - speciellt fram till 1700-talet - som var tonsättarnas arbetsgivare och beställare av musik. Vid sidan av hoven var kyrkorna de plaster där musik uppfördes. En tonsättare på 1600- och 1700-talet hade i praktiken två val: antingen skrev han för kungen, fursten, greven eller så levererade han musik för kyrkan: mässor, psalmer, motetter, oratorier, kantater, preludier…

I själva verket är flera av de musikaliska formerna och termerna bibliska tonsättningar. En passion skildrar Jesu lidande och död, ett requiem är en dödsmässa och ett oratorium ofta en skildring av en biblisk persons liv, osv. Flera bibliska texter har fått bestående musikaliska titlar:

Magnificat (Lukas 1:46-55 "Min själ prisar Herren")

De Profundis (Psaltaren 130 "Ur djupen ropar jag till dig, Herre")

Stabat mater (den lidande Jesumodern)

Kyrie ("Herre förbarma Dig")

Agnus Dei ("O Guds lamm")

Sanctus ("Helig")

Gloria ("Ära vare Gud")

Dies irae (Vredens/Domens dag) Vigilia (nattbön)

Vesper (kvällsbön)

Psalm (tonsättning av verser i Psaltaren)

Koral (luthersk folklig melodi till religiös text), etc.

Många operor har sitt stoff ur den bibliska historien, kanske för att de dramatiska bibliska berättelserna lätt går att överföra till en teaterscen, men också för att de bibliska historierna (främst ur Gamla Testamentet) ger utrymme för många olika tolkningar än idag.

Naturligtvis finns det en stor mängd "kristen" och "religiös" musik skriven av uttalat troende musiker och artister. Men eftersom de är självskrivna i sammanhanget utelämnar jag dem här. I stället är det intressant att upptäcka att också "världsliga" artister förvånansvärt ofta använder ett bibliskt sätt att uttrycka tankar och känslor. Ofta anar man den bibliska närvaron först efter upprepade genomlyssningar. Bibeln har så starkt påverkat vårt språk och vårt sätt att uttrycka oss att vi inte ens märker när vi uttrycker oss "bibliskt". För många artister är det här omedvetet, för andra är det ett helt medvetet förhållningssätt. Precis som man förr i tiden utgick från att alla kunde sin Bibel, utgår artister som Bob Dylan från att ord som "Eden", "kill me a son" och "you gotta serve somebody" är bekanta metaforer för de som lyssnar på hans rockmusik.

Utan att göra anspråk på att vara heltäckande vill jag här rent konkret peka på ett antal musikexempel där Bibeln har varit inspirationskällan. Lyssna gärna själv på musiken! Styckets/låtens namn är inom citationstecken medan bibelstället är angett kursivt inom parentes.

Pop- och rockmusik

Bob Dylan: "Gates of Eden" (1 Moseboken 1-3), "Man gave names to all the animals" (1 Moseboken 2:20 Mannen gav namn åt all boskap, alla himlens fåglar och alla vilda djur). Den finns översatt till svenska av Ingemar Johansson: "Adam gav namn åt alla djuren".

  Vidare har Dylan låtar som "Highway 61 revisited" (Abraham offrar Isak, 1 Moseboken 22), "What good am I" (Kärlekens lov 1 Korinthierbrevet 13), "Every grain of sand" (Lukas 12:7 Och till och med hårstråna på ert huvud är räknade. Var inte rädda, ni är mer värda än aldrig så många sparvar), och "You gotta serve somebody" (Matteus 6:24 Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om de andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon).

På skivan "Saved" är Dylan rent bekännande kristen med ett avsnitt ur Jeremia 31:1 på skivomslaget, samma gäller den därpåföljande skivan "Shot of love" där Matteus 11:25 citeras på konvolutet.

Pete Seeger: "Turn turn turn" (Predikaren 3:1 Allt har sin tid) - etta på poplistorna 1965 tack vare gruppen The Byrds.

Paul Simon (eg. Simon & Garfunkel): "Blessed" (Matteus 5, Saligprisningarna),

Leonard Cohen: "If it be your will", "Suzanne", "Hallelujah", m.fl.

U2: "When love comes to town", "God part II" och "Love rescue me" (Psalm 23:4 Inte ens i den mörkaste dal frukar jag något ont), "Peace on earth".

Van Morrison: "Be thou my vision" (kunde med tanke på både text och musik vara en psalm i vår psalmbok!), "In the garden" från skivan "No guru, no method, no teacher" plus hela skivan "Avalon Sunset" - Vans kanske mest uttalat kristna skiva - kunde stå som exempel.

Tom Waits: "Way down in the hole" (om att bekämpa djävulen!).

Bruce Springsteen: "Adam raised a Cain". Bruce använder dessutom ofta metaforen "The Promised land" (=det förlovade landet) i många av sina sånger.

Kansas: "Dust in the wind" (Psalm 103:15).

Daniel Lanois: "The Maker".

Sting: "It's probably me".

Cat Stevens: "Father and son" (Ordspråksboken 2-3).

Robbie Robertson: "Showdown at big sky" och "Fallen angel".

Curtis Mayfield: "People get ready".

The Moonglows: "Ten Commandments of love" (jfr de tio budorden). Heavygruppen Metallica har låtar som "Die by your hand" (2 Moseboken 12-13). Listan kunde göras lång…

Av de svenska artisterna kan Ulf Lundell stå som en motsvarighet till Bob Dylan. Lundell använder ofta Bibelns språk och bilder i sina texter, t.ex. i "Lugna vatten" (Psalm 23) och "Evangeline". Samma gäller Mikael Wiehe: "Drottningen av Saba" (1 Konungaboken) och "En ängel steg ner ifrån himlen".

Freda med solisten Uno Svenningsson är ofta "biblisk" som i "Mot all logik" (Matteus 7:14 Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den) och i "Under Ytan" (1 Moseboken 4: 9 Skall jag ta hand om min bror?)

Eva Dahlgren har sin "Guldgrävarsång" och "Ängeln i rummet" medan Py Bäckman uttrycker sig bibliskt i "Stad i ljus".

T.o.m. en vinnarlåt i Melodifestivalen (året 1973) har biblisk påverkan: "Sommar'n som aldrig säger nej" med gruppen Malta. Musik av Monica & Carl-Axel Dominique och text av Lars Forsell ("dina bröst är som svalor som häckar", jfr Höga Visan 7).

Flera pop/rocklåtar med bibelspår analyseras på Internetsidan: www.bibelsajten.nu/kultur/musik

Carl Michael Bellman var väl bevandrad i Bibeln, han kallade många av sina sånger "epistlar" (jfr. episteltexterna, dvs. breven i Nya Testamentet). Hans visa "Joachim uti Babylon" berättar om Susanna i badet (Tillägg till Daniel) medan "Gubben Noa" naturligtvis handlar om arkbyggaren (1 Moseboken 6-8).

Av de finska artisterna är Mikko Kuustonen (ex. "Jerusalemiin") den som är starkast förankrad i biblisk jord. Andra exempel är Pekka Ruuska och Jukka Leppilampi.

Jazzmusikern och tonsättaren Duke Ellington har komponerat "Sacred Concerts", där låtar som "Heaven", "Come Sunday", "Is God a three letter word for love" ingår.

En särskild typ av sånger med ofta bibliska textmotiv är negro spirituals, de svartas religiöst färgade folksånger, t.ex. "Joshua fit the battle of Jericho" (Josua 6) och "Little David play on your harp". Från negro spiritual är steget inte långt till gospel, men då är vi redan inne på den självskrivna bibliska musiken som inte tas upp här.

Klassisk musik

Johann Sebastian Bach har ibland kallats "den 5:e evangelisten", så ofta har han i sin musik använt sig av de bibliska berättelserna, t.ex. i "Matteuspassionen" och "Johannespassionen" där Matteus- resp. Johannes-evangeliums skildringar av Jesu lidande och död är utgångspunkten. Över alla sina verk skrev Bach orden "Soli Deo Gloria" (=Gud allena äran). Det hindrade honom inte från att skriva världslig musik, men det säger något om hans syn på musiken, dess ursprung och uppgift.

Få tonsättare i musikhistorien har skrivit så många kantater som Bach (närmare 300 av vilka drygt 200 finns bevarade). Under fem års tid skrev Bach till varje söndagsgudtjänst en halvtimmelång tonsättning (kantat) baserad på dagens bibeltext - en ofattbar produktivitet! Bach tonsatte också mässor, magnificat, koraler, motetter, passioner och oratorier samt sånger och arior av andlig-biblisk karaktär, för att inte tala om all instrumentalmusik… hans produktion är helt enkelt alltför omfattande för att kunna räknas upp här. Ett intressant kuriosa är de s.k. Golbergvariationerna som Bach skrev för att ge en sömnlös greve förströelse och stimulans under de sömnlösa nätterna (jfr. Davids uppgift i sin tjänst hos kung Saul: 1 Samuelsboken 16:16 Befall dina tjänare - vi står här beredda - att leta upp någon som spelar lyra. När den onda anden ansätter dig kan han spela för dig och lindra din plåga.)

Vid sidan av Bach kunde man lätt räkna upp flera hundra klassiska tonsättare som har skrivit musik inspirerad av Bibeln. Här nöjer jag mig med några exempel:

Heinrich Schütz: "Davids psalmer", oratoriet "Jesu sju ord på korset".
Joseph Haydn: oratoriet "Skapelsen" (Första Moseboken 1-2), stråk- och vokalkvartetten "Jesu sju ord på korset".
Paul Hindemith: symfonin (och operan) "Mathis de Maler" (beskriver änglarnas hälsning vid Jesu födelse, Lukas 2:9-14).
Arvo Pärt: Mässor, Magnificat, De Profundis.
Arthur Honegger: "Kung David".
Thomas Tallis: "Jeremias klagosång" (Jeremia 9).
Antonin Dvorak: "Bibliska sånger", op.99 (flera av psalmerna i Psaltaren).
Bohuslav Martinu: "Freskerna i Piero della Francesca" (musik inspirerad av ett konstverk föreställande Drottningen av Saba, jfr 1 Konungaboken).
Richard Strauss: baletten "Joseflegenden" (1 Moseboken 37:1-36).
Hugo Alfvén: baletten "Den förlorade sonen" (Lukas 15:11-23).
Gunnar Wennerberg: "Davids psalmer".
Lars-Erik Larsson: "Förklädd gud".

En intressant parentes i det här sammanhanget är att flera tonsättare också var prästvigda, bl.a. Antonio Vivaldi och Franz Liszt, och av den anledningen naturligtvis komponerade en stor mängd musik inspirerad av Bibeln.

Många ORATORIER har bibliska motiv:

Georg Friedrich Händel: "Messias" (handlar om profetiorna om Jesu födelse, hans lidande och död), "Israel i Egypten", "Judas Maccabaeus", "Saul" och "Salomo"
Joseph Haydn: "Skapelsen" (1 Moseboken 1-2)
Felix Mendelssohn: "Elias"
J.S.Bach: "Juloratoriet" (sex kantater för sex dagar kring jul och nyår).

REQUIEM eller dödsmässor har komponerats av Wofgang Amadeus Mozart, Gabriel Fauré, Johannes Brahms, Anton Bruckner, Giuseppe Verdi, Andrew Lloyd Webber, Einojuhani Rautavaara, m.fl. Idag uppförs dessa requier ofta kring påsk och allhelgona.

OPEROR som kan nämnas i det här sammanhanget är
Giuseppe Verdi: "Nabucco" (el. Nebukadnessar)
Camille Saint-Saens: "Simson och Delila" (Domarboken 16:4-)
Gioacchino Rossini: "Moses i Egypten" (2 Moseboken)
Arnold Schönberg: "Moses och Aron" (2 Moseboken)
Arthur Honegger: "Judit" (Judit)
Darius Milhaud: "David" (1 och 2 Samuelsboken, Konungaboken)
Carl Nielsen: "Saul och David"
Joonas Kokkonen: "Viimeiset kiusaukset" (om ödemarksprofeten Paavo Ruotsalainen).

Bland MUSIKALER med bibliska motiv finns:

Andrew Lloyd Webbers "Jesus Christ Superstar" (om Jesu lidande och död).
Nämnas kan också "Du måste finnas", en av sångerna i Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal "Kristina från Duvemåla".

 

"Hör, du som har öron" Matteus 13:9

(http://www.fng.fi/fng/pic/huge/art/collecti/47/X0147900.jpg)

Nästa kapitel - Föregående kapitel - Innehåll